För företag
Människor som mår bra arbetar också bra
Människor som mår bra arbetar också bra. Självklart kanske, ändå är det många som rör sig för lite och stressar för mycket. Att satsa på strategiskt friskvårdsarbete i företaget skulle öka dina medarbetares livskvalitet och gynna affärsverksamheten.
Är vältränade medarbetare effektivare än otränade?
Ur ett företagsperspektiv är det lönsamt att erbjuda träningsmöjligheter och att uppmuntra till all tänkbar fysisk aktivitet, helt enkelt för att arbetseffektiviteten och arbetsmotivationen ökar. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att vältränade medarbetare presterar bättre än otränade. Det handlar givetvis om vad som skall presteras, hur länge och framför allt om hur motiverad personen är. En person som håller kropp och själ i trim, är i längden effektivare än en person som inte gör det.
Effektivitet kan till exempel mätas i syreupptagningsförmåga. En fullt frisk fyrtioåring som inte tränar har en maximal syreupptagningsförmåga på knappt 2 liter/minut. En fullt frisk fyrtioåring som är aktiv cirka 30 minuter om dagen, har en syreupptagningsförmåga på drygt 3,5 liter/minut.
Företaget kan aldrig få medarbetare att bli fysiskt aktiva - det är ett individuellt beslut - men företaget kan skapa förutsättningar för fysisk aktivitet.
Friskvård är en intäkt
Vad kan företaget göra för att minska sjukfrånvaron? Vettiga förebyggande åtgärder är både billigare och effektivare än åtgärder i efterhand. Med en frisk personal skapar man intäkter istället för kostnader för företaget. Bland annat:
- Långtidssjuklönekostnader minskar
- Korttidssjuklönekostnader minskar
- Kostnader för att kompensera förlorad produktion minskar
- Administrativa kostnader för vikarieförmdling, omorganiseringar etc. minskar
Räkneexempel
Säg att man har ett förslag om att investera i friskvård på sitt företag. Hela investeringen beräknas kosta 500 000 SEK årligen, men det är svårt att peka på hur vinsten kommer företaget till del. Det går förstås att argumentera för att korttidssjukfrånvaron kommer att minska, arbetseffektiviteten kommer att öka och dessutom borde arbetsmotivationen och arbetsglädjen öka. Men hur omsätter man dessa ord i pengar?
Med kritiska värden kan man visa hur stor effekten måste bli för att t. ex en investering på 500 000 SEK ska vara lönsam. I exemplet har företaget 300 anställda. Man kan ha flera kritiska värden men observera att det räcker med att ett värde uppnås för att investeringen ska vara lönsam.
Bakom de kritiska värdena döljer sig olika intäkter som ökar eller kostnader som minskar. Kritiska värden kan i ovanstående fall vara:
- Korttidssjukfrånvaron i företaget måste minska med totalt 300 dagar. Genom att använda en schablon för en korttidssjukdag (1 600 SEK/sjukdag) innebär investeringen att sjukfrånvaron måste minska 1 dag/anställd. Om var 4:e anställd påverkas av friskvårdssatsningen måste frånvaron hos dessa minska med 4 dagar/person.
- Arbetseffektiviteten måste öka med motsvarande 1,5 person. Genom att använda en schablon (0,5%/anställd) kan effekten hämtas hem i form av färre antal anställda med 1,5 personer.
- Minska utslagning. Om investeringen gör att en enda utslagning undviks (t. ex i form av effektivitetsminskning, frånvaro, pensionering som i normalfallet kostar betydligt mer än de 500 000 SEK investeringen betingar) kan det jämföras med kostnaden för investeringen.
- Ökad kvalitet. Hur många fel måste undvikas för att satsningen ska vara lönsam? Hurmycket måste andra kvalitetsmått påverkas? (Jämför de kvalitetsmått som används i företaget.)
- Ökad kvantitet. Samma resonemang som för kvalitet.
Vad det hela handlar om är att ta fram relevanta kritiska värden som kan påverkas av den föreslagna investeringen. Därefter kan var och en göra sin egen bedömning utifrån frågorna: Tror jag att något av dessa kritiska värden kommer att uppnås? Eller kan en kombination av olika delar av de kritiska värdena uppnås? Om svaret blir ja på någon av frågorna bedöms således investeringen som lönsam.
